Vilket trök väder det är!
I lördags mådde jag som jag förtjärnade efter Lillasyster. Kände mig helt södersliten på morgonen när jag vaknade, och det var tack vare för att man flög hit och dit, fick slag överallt, rammla i glas osv osv.. Det var ett sånt jävla ös!! Det var lätt vart all smärta kan jag lova. Hade skit kul! =)
Efter att jag hade vaknat till liv igen på lördagen så gick jag hem till Linda, vi hade bestämt att vi skulle kolla på dansbandskampen, dicka lite vin och snacka skit. Hade skit trevligt där! Max kom även förbi och höll oss sällskap. Vart lite smått rund om fötterna där hemma, sen fick jag för mig att jag skulle in till gävle och umgås med Sara och dom, sagt och gjort. Hade skit kul, faktiskt! Länge sen man umgicks med dom så det var jätte trevigt. Kom hem kl 8 på söndag morgon, haha. Var så jävla trött, men så mycket sömn fick jag inte. Kunna inte sova av nån anledning..
Idag vaknade jag upp runt halv 11, då vart de kaffe sen en lång promenad. Och nu sitter jag här och lyssnar på lite halv tråkig musik och kollar ut genom fönstret på det gråa vädret.. Ingen bra dag idag känner jag, de blir nog en depp dag idag känns det som. Ligga i sängen och kolla på tv bara och önska sig bort härifrån..
Vet ni vad att jag hade kommit på? Att när man är kär så är man dum. Iaf jag.. Jag lovade mig själv att aldrig mer utnyttjas av en kille igen efter allt skit jag fick gå igenom förr. Men tammefan ska man falla för nån man inte alls egentligen ska falla för.. Träffade så många trevliga och snälla killar innan han, men dom gjorde jag mig av med när jag fick reda på att dom hade känslor för mig bara för att jag vart rädd, jag vela inte bli sårad igen så jag vela inte inleda något förhållande. Och så träffar man han, och faller pladask direkt! Inte fan kunna jag hejda det heller. Hatar det här! När man äntligen börja gå vidare och släppa taget så faller man tillbaka, bara efter en blick. Fan vilken skit.. Jag hatar att vara kär och dum i huvet.
Alla säger ''jävla karljävlar'' och ''jäva fruntimmer'', men det är inte karlarna eller fruntimmrerna man ska klaga på, det är kärleken och det faktum att det finns känslor. Det finns lika många killar som tjejer som är dum i huvet. Jag sa själv förut att jag hatade karlar, men nu efteråt har jag kommit på att det är obesvarad kärlek jag hatar. Det finns inte mycket som är värre en det. Det kan krossa en totalt.
Önskar att ja kunna spola tillbaka tiden och se till att jag inte faller för han. Meeen det är lite svårt att göra det, så det är lika bra att befinna sig i den här situationen. Det hjälper inte att man klagar. Bättre att svälja all skit bara och måla på ett leénde. Så som jag alltid gör.
Nä, nu ska jag göra rent kattlådan.