Eat my shit

and feel the taste of my fantastic life

*

Sitter i mörkret och lyssnar till ljudet av tvättmaskinen och diskmaskinen. Har nyss bäddat rent i sängen och vikt lite tvätt. Fixat matlådan, och frukost till imorgon. 

Ibland undrar jag om resten av mitt liv kommer att se ut så här. Just nu känns det inte särskilt kul att va 22 år och ha ett liv som en 40 åring. Fast det är väl upp till mig själv det också. Det är jag som har valt att sitta här. 
95 % av tiden känns det bra. 5 % av tiden saknar jag mitt unga, galna, göra-vadfan-jag-vill-när-jag-vill liv som faaan. 
Det spontana saknar jag mest. Tråkiga fredagkvällar efter jobbet, när man kommer på att öl i någon väns sällskap skulle smaka gott, och oftast sluta det med att man var på 8an och träffade lite människor. Eller varför inte en kryssning, bara så där ändå. Och när man kommer hem så minns man knappt hälften, eller så vill man inte minnas.
Solnedgångar på väg ut, soluppgångar på väg hem. 

Som sagt, ibland saknar jag det som var. Lite extra mycket så här på hösten. Men jag är jävligt tacksam för det liv jag har nu, och skulle inte byta ut det mot något. 

Jag antar att det är okej att sakna. Men det är jävligt jobbigt. 











Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: